Skyddat boende

Kronangruppen har skyddade boenden i mellersta och södra Sverige

Våra arbetsgrupper utgörs av socionomer och socialpedagoger som i många år har arbetat med hot- och våldsutsatta personer.

Kronangruppens insatser vid placering i våra skyddade boenden kännetecknas av stor flexibilitet och hög tillgänglighet – vi vill vara en avgörande del i en förändringsprocess för den enskilde.

Boendena utgörs av enskilda lägenheter. Vi eftersträvar en boendemiljö som är så hemtrevlig som möjligt. Våra lägenheter är anpassade för att ta emot personer med medföljande barn och, i förekommande fall, även husdjur.

För oss är det en självklarhet att hjälpa den placerade och dennes barn till rätt samhällsinstans. För medföljande barn innebär det tex. förskola och skola. Barn som placeras i skyddat boende riskerar att förlora viktig skolgång. Detta är något vi på Kronangruppen strävar att motverka genom att via våra samverkanspartners på orten snabbt få plats för barnen i förskolan eller i skola. Vidare har vi förskollärare anställd, med utbildning i Traumamedveten omsorg, som särskilt kan se till de yngre barnens behov av stimulans och lärande samt stödja föräldrarna i sitt föräldraskap.

Placeringsprocessens tre faser

Vår erfarenhet är att skyddsplaceringar inte enbart handlar om akut skydd. Ofta inleds placeringen utifrån en akut händelse.
På grund av våldets konsekvenser och för att nå självständighet och oberoende är dock personen i behov av ett mer långsiktigt stöd.
Olika insatser behövs för olika individer. För att åskådliggöra Kronangruppens samlade erfarenhet med våldsutsatta tänker vi placeringsprocessen i faser:

1. Mottagningsfasen

Man kan se insatsens inledning som en mottagningsfas där ett intensivt arbete gällande ansökan om sekretessmarkering, kartläggning av risker, larm, skydd och rutiner samt förhållandet till sociala medier sker. Sammanfattningsvis handlar denna fas om akut skydd och att ”landa” i ett nytt sammanhang. Finns medföljande barn med, måste även deras intressen vägas in i samråd med socialtjänsten.

2. Etableringsfasen

Nästa steg ser vi som en etableringsfas som inträder när den placerade har “landat” och accepterat sitt nya sammanhang. I denna fas arbetar Kronangruppen med insatser som syftar till att stärka individens resurser att leva ett självständigt liv. Det kan innebära översyn av dagliga aktiviteter som att söka arbete, planering av ekonomi, sanering av ekonomi samt insatser som stärker föräldraförmågan.

Detta leder ofta till att den skyddsbehövande blir etablerad och trygg i sin vistelse på orten, får möjlighet till försörjning och att eventuellt medföljande barn hittar nytt umgänge och fungerande skolgång. Planering och genomförande av barns umgänge med den andra föräldern sker efter rigoröst säkerhetsplanerande.

3. Avslutningsfasen

Den sista delen i placeringsprocessen är en avslutningsfas som syftar till att den enskilde kan fortsätta sitt liv i stabilitet och trygghet. Hur avslutningsfasen ser ut blir ett kvitto på hur väl Kronangruppens insatser har förvekligats för den placerade. Det vanligaste scenariot är att den enskilde brukaren flyttar till annan ort, flyttar hem med tryggade förhållanden eller, med nyvunna resurser, stannar kvar i närheten av det skyddade boendet.

Stödinsatser som Kronangruppen erbjuder

  • Skyddat boende i egen fullutrustad lägenhet med internet och skalskydd samt personlarm
  • Fortlöpande bearbetande och stödjande samtal under placeringstiden
  • Riskbedömning och säkerhetsplanering – både manualbaserad och utifrån uppkomna risksituationer
  • Möjlighet att överta lägenhetskontrakt via Kronangruppen under förutsättning att brukaren har ordnad ekonomi och fast inkomst
  • Skuldrådgivning och stöd till hållbar ekonomisk planering
  • Stöd i juridiska processer och förhandling i domstol
  • Aktualisering av skolplats/förskoleplats för medföljande barn
  • Aktualisering av hälsokontroll samt transport till vårdinrättning
  • Aktualisering av tandvård samt transport till vårdinrättning
  • Stöd i myndighetskontakter
  • Stöd i aktivt bostadssökande
  • Stöd dygnet runt till familjen via telefon och på plats i familjen, i synnerhet initialt och på daglig basis
  • Hämtning vid placering (transport från aktuell plats till Kronangruppens boende)
  • Hjälp med att stötta den placerade att söka egen bostad och komma igång med sysselsättning
  • Tolkkostnader för tolkning som Kronangruppen anser nödvändiga och när dessa beställs av Kronangruppen
  • Umgängesresor och arrangemang kring umgängen (säkerhetsarrangemang vid skyddade boenden)
  • Aktivitetskostnader
  • Extrastöd till familjen vid sjukdomar (exempelvis hjälp med att ombesörja att barn kommer till skola eller förskola)
  • Ordna adekvat psykologkontakt/terapi vid behov

Lämplighetsbedömning vid skyddat boende

Innebär en noggrann prövning av verksamhetens säkerhet, personalens kompetens och förmåga att möta den enskildes behov av skydd mot hot och våld. IVO granskar från 1 april 2024 att boendet är anpassat för målgruppen, har adekvat personal (ej volontärer) och uppfyller krav på fysiskt skalskydd.

Centrala aspekter i lämplighetsbedömningen:

  • Säkerhet och lokaler: Bedömning av yttre skalskydd, såsom säkerhetsdörrar, portkoder, larm och läge.
  • Kompetens och bemanning: Krav på att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet för målgruppen. Föreståndare bör ha relevant högskoleutbildning om 180 hp.
  • Individanpassat stöd: Verksamheten måste kunna erbjuda stöd utifrån den enskildes specifika situation.
  • Tillståndsplikt: Från 1 april 2024 krävs tillstånd från IVO för privata aktörer.

Socialtjänsten ansvarar för att bedöma den enskildes behov av skydd och om ett visst boende är lämpligt. Vid bedömningen beaktas även om barn medföljer, vilket kräver extra anpassning av lokalerna.

Barn i skyddat boende

Sedan 1 april 2024 har barn i skyddat boende fått stärkta rättigheter genom en ny lagstiftning. Detta innebär att barnet inte längre bara ses som medföljande till en förälder, utan får ett eget beslut om placering baserat på sina specifika behov av skydd och stöd. När ett barn placeras i skyddat boende har socialtjänsten och boendet ett tydligt ansvar att tillgodose barnets behov. Under tiden i skyddat boende ska barnet:

  • beviljas individuellt anpassat stöd, vilket kan inkludera rådgivning, samtalsstöd eller krisstöd för att bearbeta upplevelser av våld. Kronangruppen har en särskilt utsedd person som arbetar för stödet till medplacerade barn.
  • ha rätt till sin fortsatta utbildning, vilket Kronangruppen i samarbete med vårdnadshavare ombesörjer skyndsamt.
  • ha rätt till en hälsoundersökning för att säkerställa att fysiska och psykiska behov tillgodoses, vilket Kronangruppen i samarbete med vårdnadshavare tar hand om under placeringstiden.
  • få information och komma till tals inför och under placeringen, anpassat efter ålder och mognad. Kronangruppen genomför kontinuerliga barnsamtal där barnets egen röst tillgodoses och uppmärksammas.

När blir skyddat boende för ett barn aktuellt?

En placering av ett barn kan ske när:

  • barnet själv är utsatt för våld, hot eller övergrepp.
  • barnet lever i en våldskontext i hemmet och behöver trygghet.
  • det finns en risk för att barnet olovligen förs bort av en förälder.

Riskbedömningar

Vi använder riskbedömningsinstrument och gör kontinuerliga risk- och skyddsbedömningar med planering kring säkerhetsrutiner tillsammans med den placerade.
Vi utför olika typer av riskbedömningar i form av:

FREDA – Farlighetsbedömning

PATRIARK – Bedömning av risk för heders relaterat våld

SARA – Bedömning av risk för framtida våld